Eksjö – den unika trästaden

Europa Nostra
Flera städer använder sig av epitetet ”Sveriges bäst bevarade trästad”. Många känner sig kallade, men få är utvalda. Eksjö trästad får anses som utvald. Hela den inre stadskärnan är byggnadsminnesförklarad! Ett 50-tal fastigheter är kulturminnesskyddade. 1997 erhöll Eksjö Gamla Stan ett Europa Nostra-diplom för ”god byggnads- och kulturmiljövård”.

2003 fyllde Eksjö 600 år!
Under dessa 600 år har staden hunnit med en mängd farsoter såsom pest, hungersnöd, krig och eldsvådor, men den har också bidragit medmunderlagsmaterial till historier såsom ”Borgmästare Munthe, red på sin Brunte”…
Den medeltida staden ”Ekesiö” låg cirka 500 meter sydväst om nuvarande stadskärna. Som stad betraktat var den förmodligen av oansenlig storlek, sannolikt en bondby av normalt götiskt utseende. På den tiden fanns endast två städer i det nuvarande Jönköpings län – Jönköping och Eksjö. Eksjö fick sina stadsprivilegier av Erik av Pommern, troligen 1403.

En ny stad byggs
Det så kallad Nordiska Sjuårskriget 1563–1570 var den första katastrofen för Eksjö. I samband med den danske fältherren Daniel Rantzaus fälttåg brändes staden ner år 1568. Samma år skickar Erik XIV ett brev till sin slottsbyggmästare i Vadstena, flamländaren Arendt de Roy, och befaller honom att skyndsamt bege sig till Eksjö och besiktiga och låta staka ut den nya staden. 1569 flyttas staden på Johan III:s befallning till den ås, där stads- och sockenkyrkan var belägen sedan medeltiden. Det tog dock cirka 20 år innan arbetet kunde påbörjaspå grund av olika markaffärer. De Roy´s Eksjöplan fick en medeltida prägel med gatusträckningar anpassade till befintliga väg- och terrängförhållanden. Den del av staden som ligger norr om kyrkan vid Stora Torget, har sedan dess fått leva sitt liv utan svårare bränder eller andra katastrofer. Detta har bidragit till att vi i denna stadsdel kan visa exempel ur större delen av vår 400-åriga byggnadshistoria.

Elden är lös!
År 1856 inträffar ytterligare en katastrof. Stadsdelen söder om kyrkan brinner ner i det närmaste fullständigt efter att en vårdslös gesäll torkade sina kläder framför öppen eld.  Den norra stadsdelen räddades därför att befolkningen gjorde en brandgata genom att riva bort hälften av ett hus. Byggnaden kallades därefter för Halvan. År 1857 upprättades en ny stadsplan för den brunna stadsdelen. Det blev en stadsplan som strikt anslöt sig till den tidens stadsplaneanda av idealstadskaraktär med betoning på brandsäkerhet och hygien. Stora Torget förenar idag således två tidsepoker, den senmedeltida mot norr och den nyklassicistiska mot söder.

Handel och regemente
Staden har varit en utpräglad handels- och hantverksstad. Handelsmännen och hantverkarna har satt sin prägel på stadens struktur. De spelade en dominerande roll, både ekonomiskt och politiskt. På 1600-talet fanns i stort sett alla yrken representerade. Hantverkarna var duktiga och blev ryktbara över hela landet. Under 1700-talet blev det en nedgång för staden. Tobaksspinneri och tobaksodlingar i stor skala blev kompletterande näringar. Under hela 1600-talet och fram till början av 1800-talet bedrevs en mycket stor oxhandel, med oxdrifter ända upp till Kopparberg. År 1725 drevs på två månader över 1000 oxar norrut till Stockholm.

Eksjö blev tidigt en militär- och ämbetsmannastad. Redan 1602 hade Eksjö sin första skola. År 1543 förlades Smålands Cavalleri utanför staden. Detta blev sedan Kungliga Smålands Husarregemente. Flera regementen har därefter förlagts till Eksjö. Det var först vid förläggningen av regementena hit ibörjan av 1900-talet som staden började växa utöver stadsplanen från 1568. Dåvarande bebyggelse i den norra delen var mycket tätbefolkad och att betrakta som förslummad. Tillkomsten av vatten och avlopp samt belysning ihop med ekonomiskt uppsving hejdade vidare förslumning.